ALD-projekt

Nanexa har en småskalig produktion av effektiva gasbarriärer på detektorer avsedda att upptäcka kärnvapensprängningar. Successivt kommer förhoppningsvis alla sådana detektorer i världen utrustas med Nanexas teknik.

Ädelgasen xenon produceras i stora mängder vid en kärnvapenexplosion. Vid en underjordisk sprängning är radioaktiv xenon högst troligt den enda radioaktiva substansen som kommer släppas ut i atmosfären. Skälet till det är att xenon är en ädelgas som inte reagerar med sin omgivning som andra ämnen gör och därför kan den ta sig upp till ytan. Faktum är att närvaro av radioaktivt xenon, eller radioxenon som det också kallas, i atmosfären är det enda omisskännliga beviset för att en underjordisk sprängning var en kärnvapensprängning och därför är det viktigt att kunna detektera detta.

Totalförsvarets Forskningsinstitut (FOI) jobbar med ett antal internationella atomorgan för att detektera radioxenon och ett nätverk av detektorer för ändamålet är utplacerat runt hela jordklotet. En utmaning för dessa detektorer är just att xenon är en ädelgas, det innebär nämligen att xenon kan tränga in i sensorutrustningen under en mätning så att senare mätningar blir mycket svårare att genomföra. Man talar om en ”minneseffekt” hos detektorerna och det har varit ett stort problem.

Nanexa anlitades för att utveckla en gasbarriär som hindrar xenongasen från att tränga in i detektorerna och därigenom hindra minneseffekten från att uppstå. Det vi gör är att vi lägger ett 100 nanometer tjockt och helt tätt lager av aluminiumoxid på insidan av sensorerna med hjälp av ALD. Aluminiumoxiden är permeabel för beta- och gammastrålning, vilket är en förutsättning för att radioxenon ska kunna detekteras, men impermeabel för xenongas. Projektet har varit en stor succé och minneseffekten är nu helt utraderad. Nanexa har också en småskalig produktion av detektorer försedda med gasbarriär och successivt kommer förhoppningsvis alla världens radioxenondetektorer utrustas med Nanexas teknik.